Hur påverkar bristen på kontanthantering människor runtom i Sverige?
Här är några berättelser som skickats in till Kontantupproret på vår facebooksida och här på hemsidan via vårt formulär. Vill du dela din berättelse? Du får vara anonym! Skriv till oss!
”På grund av min neuropsykiatriska funktionsnedsättning är jag beroende av kontanter”
På grund av min neuropsykiatriska funktionsnedsättning (Aspergers syndrom) har jag en konkret uppfattningsförmåga och ett konkret sätt att tänka. Som en effekt av detta har jag oftast haft problem med att hålla i pengar och speciellt att spara pengar på ett bankkonto. För att lyckas spara pengar på ett enkelt sätt har jag valt att samla mynt i en petflaska, så att jag enkelt kan se hur det växer. Nu är flaskan full, och jag vill sätta in pengarna på banken. Problemet är bara att nästan ingen vill ta emot dem, eller så är insättningsavgiften skyhög.
När blev kontanter så förhatliga i ögonen på de som trots allt pysslar med pengar? Inga bankkontor verkar längre ha någon form av kontanthantering. När jag kommer dit och vill sätta in kontanter på mitt konto blir jag betraktad som en kriminell om jag inte kan uppvisa kvitton eller liknande. Nu slutade mitt ärende med att jag fick åka från Norrköping till Stockholm för att sätta in kontanterna.
Så, vart vill jag komma? Jo, jag undrar om bankkedjorna åtminstone en dag i veckan kan göra sitt ursprungliga uppdrag – Att hantera och förvalta medborgarnas pengar!
Johannes, Norrköping
”En psykoterapeuts tankar”
Jag arbetar såsom leg Psykoterapeut, process- och metod-Handledare inom mellanmänskliga yrkesområden. Jag är likväl God Man, och Arbetsledare inom assistansverksamhet. Jag möter dagligen, i ovan yrkesfält, individen med nedsatt kognitiv förmåga, såväl som hög- och välfungerande personer.
Skälen kan vara många till svårigheter, för att nämna några; spelmissbruks-problematik, impulskontrollsvårigheter, kraftig uttröttningsproblematik, annan sjukdom, ålderdom och/eller förvärvade/medfödda hjärnskador. Det är för många människor svårt att hantera och värdera sin privata ekonomi utan stöd i konkretiserat och visualiserbart material, det vill säga kontanter.
Detta är likväl en demokrati-fråga. Vi skall, och har alla ett ansvar, att arbeta för allas lika värde, allas rättighet till värdighet och allas möjlighet till ett självständigt liv!
Kontanter måste bibehållas, då individer av olika skäl och anledningar har svårt att leva och verka på lika villkor utan att kunna betala med faktiska mynt och sedlar i handen.
Marie, okänd ort
”Göran mailar med Riksbanken”
Som kassör i en liten ideell förening mailade jag Riksbanken för att rådfråga om hur jag skulle göra för att byta ut sedlar som skulle bli obrukbara när nya sedlar och mynt skulle införas. Eftersom det skulle kosta 1250 kr per år (17 % av omsättningen) att ha ett bankkonto i föreningens namn har vi valt att ha kassan i kontanter. Kassan används i mycket liten utsträckning för att handla i butiker så att ”göra av” med de gamla sedlarna på det sättet var inte möjligt. Till svar från Riksbanken får jag att det kommer att bli mycket svårt eller nästintill omöjligt att byta ut de gamla sedlarna mot de nya. Vidare menar Riksbanken att banker enbart erbjuder insättning på konto. Riksbanken menar då att det enda sättet för att behålla värdet av föreningens kontanter är att just sätta in de på ett konto – ett konto som föreningen inte har. Till avslut får jag svar från Riksbanken att föreningen naturligtvis kan efter insättning av kontanter ta ut dem igen.
Göran, okänd ort
”De tvingar oss till lösningar som kostar pengar och framför allt tid”
Jag sitter idag som vice kassör i en bangolfklubb och sköter de löpande ärendena och då är det förstås pengar inblandade. Bangolfen öppnade den 1 maj och innan dess skulle jag ordna fram växelkassa till föreningen. Vår bank Handelsbanken hanterar inga kontanter, istället fick jag gå till min lokala Sparbank där jag har mina personliga bankkonton. Hos dem fick jag beställa växel och hämta upp den två dagar senare.
Nu har vår säsong kommit igång och det rullar in en stor mängd kontanter. Då är det väl bara att gå till Handelsbanken och sätta in pengarna? OM det vore så enkelt ändå!
Handelsbanken tar inte emot några kontanter utan hänvisar till annan aktör där man ska sätta in pengarna i en automat. Kostnad för detta är 50 kronor per insättning. Dessutom måste man räkna pengarna och en krona fel innebär en avgift på 75 kr i ”uppräkningsavgift”. Jag har inte fått mandat från min styrelse att dra på mig ytterligare fasta kostnader – vi behöver våra pengar till verksamheten, inte till fasta avgifter.
Vi har kortläsare och den har vi på två år lyckats få fler att använda. Vårt mål denna säsong är att 70% av betalningarna sker på kortläsaren, men det är ändå några som vill kunna använda kontanter.
Kontanterna vi får in måste jag ta hem, räkna och sedan sätta in på min lokala Sparbank. Jag får dock bara sätta in 10 000 kronor per vecka, därför måste min sambo ofta följa med och använda sitt konto. Därefter går vi hem till datorn och för över pengarna till föreningens konto.
Jag blir både ledsen, förbannad och irriterad över att bankerna totalt har kört över oss små föreningar. De tvingar oss till lösningar som kostar pengar och framför allt tid.
Peter, okänd ort
”Det drabbar barnen”
Jag kan bara säga att det blir en massa problem när barnen ska ha tillställningar. Vid exempelvis disco behövs det växel eller när barnen ska samla in till klassresor. Sist jag var på banken för att sätta in via den nya apparaten, så tog det stopp vid 10 000 kr. Resten av pengarna fick jag ha hemma i ett par veckor. 10 000 i veckan är max. Tycker det är förjävligt.
Elisabeth Söderberg, Östersund
”För mig som har funktionshinder är det viktigt att kunna se och ta på pengarna”
I somras när jag var i Säffle och hälsade på mina föräldrar, tänkte jag som vanligt, intet ont anande, gå in på vanliga stället och fylla på mitt busskort med kontanter. Då hade de slutat med det! Det enda stället i staden man kunde ladda sådana värdekort var stationen. Men inte med kontanter, utan i en automat. Fick panik och ringde min gode man som tack och lov var i närheten och kunde rycka ut och hjälpa mig med detta. Annars hade jag inte tagit mig hem till Kristinehamn där jag bor. Här kan man som tur är fortfarande ladda med kontanter på pressbyrån. För mig som har funktionshinder är det mycket viktigt att kunna se och ta på pengarna. För att ha kontroll på hur mycket jag har. Annars blir det ruskigt mycket kaos!
Kristina Robertson, Västerås
”Krogen förlorade på att jag inte fick betala med kontanter”
Kanske ett litet problem men oerhört irriterande: förra veckan skulle jag träffa en grupp människor på restaurang i Göteborg, och eftersom det var ett stort sällskap tänkte jag att personalen skulle uppskatta att slippa dra ett trettiotal kort. Tog med mig en femhundring. Stället tog inte kontanter! Eftersom jag hade med ett kort med bara lite pengar på, så gick krogen miste om det mesta av det jag tänkt spendera…
Lena Olsson, Göteborg
”Man misstänks för penningtvätt”
Om jag som privatperson sätter in pengar till mig själv några gånger, på det enda sättet som finns inom 3 mil, så blir jag tillslut nekad pga att jag kan tänkas syssla med penningtvätt. Det här skapar ytterligare problem för föreningar som hanterar medlemsavgift och små kassor.
Per Ekblom, Ekshärad
”Får ta båten för att kunna sätta in Röda Korset-pengar”
Bankerna anger bl.a. rånrisken som ett skäl till att inte hantera pengar, men vi då? Jag är med i en Röda korset-krets och vi håller på med bössinsamlingar och basarer. När jag ska sätta in pengar får jag först ta båten till fastlandet därefter spårvagn genom hela staden för att komma längst upp på avenyn. Där har de dessutom mage att begära betalt för att de tar emot pengarna, och då betalar vi ändå 1200 kr/år för kontot.
Mimmi Lundgren, okänd ort
”Jag har en utvecklingsstörd bror, han har svårt med att förstå kort och glömmer koden”
Kerstin, Fagersta
”Alla verksamheter som håller en bygd vid liv blir drabbade”
Det finns många situationer där dessa ageranden ställer till problem. T.ex. IOGT-NTO-föreningen driver bion i Åsele – En viktig samhällsfunktion och kulturbärare. I kön står 75 ungar med skrynkliga femtiolappar för att gå på matiné och köpa popcorn. Hur ska vi betala majblommorna, när barnen till våren står på bron för att sälja? Jag behöver besöka en offentlig toalett, men det kostar fem kronor. Loppmarknaden, som ska finansiera lägerresan, hur ska den fungera? Fikat på Hembygdsgården eller Lucia-festen, hur betalas det? En pensionär, som brukar spara tior i ett rör för att sen sätta in det för kommande behov, fick till svar att ”visst fick hon sätta in pengarna”, men det kostade 70 kr. Ja, på det här sättet kan jag fortsätta. Frågan är om bankerna får hålla på så här utan moteld. Varför ska det tas fram nya sedlar om vi inte får använda dem? Problemen drabbar alla åldrar, främst oss som bor i glesbygden, alla verksamheter som håller en bygd vid liv. Gör nånting! En uppmaning från ett gäng engagerade människor i glesbygdskommunen Åsele.
Gunnel Linné, ordf. för IOGT-NTO i Åsele
”Har man inte kontanter kan man inte handla”
Sjönevads marknad varje år, en katastrof då det gäller kort då det saknas mobil kapacitet att använda kortmaskiner. Har man inte kontanter kan man inte handla.
Mats Kristiansson, Falkenberg
”Var tidigare god man men det blev för jobbigt med kontanterna”
Jag blev tvungen att åka 15 km till bankomaten, 30 km till boendet och 15 km hem varje gång. Samtidigt ska det inte finnas för mycket pengar i boendet. Personalen får inte ha kort för banken! Hur tänker dom?
Kerstin Mogård, Norrhult
”Man får vara bank själv”
Var parkeringsvakt på en tävling. P-avgift 20 kr, en viktig inkomstkälla för föreningen. Jäkla problem att ordna växelkassa. För många av de som anlände tog vägen förbi en bankomat och tog ut en femhundring. Sedan skulle man bli av med alla kontanter som kommit in till parkering, servering, lottförsäljning o.s.v. Följden blir att man får vara bank själv. Föra över pengar från eget konto till föreningen och sedan försöka bli av med alla kontanter.
Roland Lundqvist, Timrå
”Inga kontanter – ingen mat”
Har varit med om flera gånger att vissa affärer har problem med kortanslutningen till banken. Har man då inga kontanter får man inte köpa mat den dagen.
Mona Wallin, Växjö
”Förhör av personalen på banken”
Satt och väntade 30 minuter idag för att få ut mina förutbeställda pengar hos Handelsbanken. Förhör av personalen vad jag skulle använda mina pengar till. Kan ingen av landets politiker sätta stopp för bankernas diktatur?
Fred Rahlenbeck, Malmö
”Genom kortbedrägeri töms hela kontot”
Rånrisk? Jag har drabbats flera gånger av kortbedrägeri. Det är för j-vligt när det händer i USA och man själv befinner sig i Sverige. Blir man rånad så blir man bara av med de pengar man har på sig. Genom kortbedrägeri tömmer de hela kontot med ett antal tiotusen och det tar minst ett halvår innan banken tar på sig uppdraget att utreda och polisen kan inget göra då bedragarna inte finns i Sverige! Länge leve Kontanterna!
Bengt Johansson, Göteborg
”Fick gå runt till andra banker för att kunna sätta in mina pengar”
En effekt av att inte kunna ha ett par hundra i kontanter ständigt till hands kan till exempel bli såhär;
– En kompis har en kiosk, varje gång någon köper en kvällstidning och betalar med kort går kompisen i förlust då han får betala en fast avgift för varje kortköp. Han får heller inte avvisa köp för mindre är 50:- säger lagen.
– En situation gjorde att jag var tvungen att få min senaste lön i kontanter, men för att kunna betala e-fakturor och autogiron så måste jag sätta in pengarna på mitt Nordea-konto. Det gick naturligtvis inte eftersom de anser att en bank inte måste hantera pengar. Jag fick gå runt till andra banker för att kunna sätta in mina pengar.
– Nordea hänvisade till insättningsautomater, det finns tio stycken i hela landet, samtliga uppe i Norrland. För kontantuttag hänvisar dom av någon anledning till ICA. Nordea måste vara Sveriges sämsta bank.
Peter Bockholm, okänd ort
”Försvinner kontanterna är det bara att lägga ner verksamheten”
Jag är nybliven kassör i en ideell förening inom Blomsterfonden. Här bor bara seniorer och ca 50 procent av de boende har varken dator eller internet. Vi arrangerar fester och utflykter under året och alla betalar en subventionerad summa kontant för att få vara med.
Dessutom betalar föreningen ut s k aktivitetsbidag för att uppmundra till sociala aktiviteter, kontant! Redan nu är allt detta svårt att klara och försvinner kontanterna helt så är det bara att lägga ner verksamheten.
”KONTANTER MÅSTE FINNAS KVAR SOM BETALNINGSMEDEL! ALLA GAMLINGAR FÅR GE SIG UT PÅ STAN OCH DEMONSTRERA”
Margit, okänd ort
”40 minuters bilväg till banken”
För några månader sedan ville vi sätta in kontanter och det finns sedan länge ingenstans i Söderköping att göra det. Det fanns då endast EN uttagsautomat i Norrköping (40 minuter bilväg) och den fungerade inte heller. Detta påverkar ca 150 000 invånare (Söderköping inräknat). Ska man behöva åka till Stockholm (2.5 timmars bilväg) för att sätta in pengar?
Otroligt att detta är lagligt!
Rose Wilkinson, okänd ort
”Hur ska barnen förstå värdet på pengar utan kontanter?”
Jag är pensionär som än så länge kan hantera uttagsautomater. Men vad händer när min syn försämras eller minnet sviktar? Ska jag alltid ha någon som kan hjälpa mig? Då måste man ju lämna ut sin kod! Vad händer om man hamnar på lasarettet och vill köpa lite godis tex. av en vagn som går runt på avdelningen. Måste jag be personalen att gå till kiosken, med mitt kort och koden? Vad kan då hända? Det finns faktiskt oärliga människor.
Sen måste vi tänka på våra barn. Du kan inte begära att ett barn ska ha ett bankkort. Hur ska dom lära sig pengars värde, om dom inte har dom i händerna? Det finns inte något bättre sätt än att ha pengarna i handen för då får dom se vad pengarna räcker till. Bankerna ger ju ut förslag på vad som är en lämplig vecko- eller månadspeng till våra barn och ungdomar. Det känns faktiskt lite malplacerat att bankerna ger förslag på en summa när de själva inte tillhandahåller kontanter.
Bankernas försvar är risken för rån. Men hur är det för oss vanliga dödliga? hur ska en gammal människa kunna försvara sig mot rån eller för den delen våra barn? måste det inträffa dödsfall och misshandel innan bankerna agerar? bankerna har ju större möjligheter att försvara sig. Det finns ju övervakningskameror som kan installeras inne på banken.
Vilka är viktigast att försvara? bankerna eller människorna?
Kerstin Holmberg, okänd ort
”Jag har inte fått något gehör från bankerna än”
Jag och några personer i Glada Hudik har sedan 4-5 år tillbaka varit i kontakt med bankkontoren i stan. Genom en grupp äldre som promenerar varje onsdag genom Friluftsfrämjarna så gör vi besök och talar med företagare. Vi har vid flera tillfällen tagit upp kontanternas successiva försvinnande till förtret och förargelse. Inget gehör än så länge.
Ulf B Sundh, okänd ort
”Alla har ju inte döttrar som kan hjälpa till”
En väninna till mig blev bestulen på sitt bankkort två dagar innan hon skulle på semester. Då kunde inte banken hjälpa henne med ett nytt kort för det skulle kräva ”tre bankdagar plus en dag” för ny kod. Verkar ju korkat! det borde väl gå att fixa ett nytt kort på momangen. Nu fick hon låna ett kort av sin dotter som hon satte över pengar på. Men alla har ju inte döttrar. Tar de bort kontanterna så måste det ju finnas service.
Stina Widenborg, okänd ort
”Fick avbeställa resan och stanna hemma”
Jag driver en liten enskild firma och köper in mina varor i Bangkok. Allt detta sker under två dagar då jag befinner mig där. De jag handlar av tar inte kort. På bankomaterna får jag bara ta ut ca 4 500 sek/dygn för att de har en gräns på på 20 000 bath/dygn. Då jag ska handla för ca 70 000 bath på två dagar så blir detta ett stort problem för mig. När jag försökte beställa kontanter på Swedbank till datumet jag skulle resa så fick jag ett blankt nej till svar. Detta var på tisdagen och jag skulle resa på fredagen. De hänvisade mig till uttagsautomater men där kunde jag ju endast ta ut 20 000 bath innan fredagen (då flyget skulle gå). Fick helt sonika avbeställa resan och snällt stanna hemma. Det ledde till en rejält försämrad försäljning på mässorna som jag var på under påskhelgen.
Thomas Furhäll, okänd ort
”Fem mil till närmsta bank”
Stora svårigheter för en liten hembygdsförening med kontanthantering, inkomster från lotteriförsäljningen, hembygdsfester mm. Det är fem mil till närmsta bank och där tar dom inte heller emot kontanter. En bank ska ha kontanter!
Eva Larsson, Harads
”Borde finnas ett bankkontor i varje samhälle”
Jag har tidigare tagit emot biljettintäkter i form av kontanter för en ideell förening. Redovisningen kunde jag göra genom att lämna in kontanterna på Nordeas bankkontor för insättning på mitt personkonto. Sedan kunde jag göra en överföring från mitt personkonto till föreningens plusgiro. Det går inte längre eftersom Nordea har upphört med att ta emot kontanter. Jag tycker att det i varje samhälle borde finnas åtminstone ett bankkontor som tar emot kontanter.
Gunnar Geisle, okänd ort
”Går ständigt med ett kilo mynt i handväskan”
Som privatperson har jag sällan några problem med kontanter men som kassör i flera föreningar har jag stora problem. Vid vårt senioruniversitet i Örnsköldsvik tar vi 50 kr vid föreläsningar. Om det kommer 400 personer kan man inte ta betalt med kort eftersom det tar alldeles för lång tid. Swish har några enstaka, men det absolut enklaste är att ta betalt med kontanter. Fram till för en månad sen kunde jag sätta in pengarna på banken, men det går inte längre. Ett avtal med Loomis kostar ca 100 kr per gång, men de tar inga mynt, varpå jag får växla till mig det själv. Jag går ständigt med ett kilo mynt i handväskan. Samma problem har jag som kassör i vår gästhamn i Nordingrå. Där betalar ungefär hälften med Swish, men övriga, t.ex. alla utländska gäster betalar kontant. Vi har inte heller råd att ha någon anställd som kan gå runt och ta betalt med kort. Nu har dessutom den närmsta banken slutat ta emot kontanter via Loomis, så nu måste jag åka över tre mil för att kunna lämna pengarna. Man känner sig helt maktlös. Vad ska man göra?
Eva Mörtberg, okänd ort
”Jag ska ha möjligheten att välja”
Min far är 89 år och har dålig syn och min mor är 91 år. Båda är orörliga och ovana med datorer. De har hemhjälp två gånger i veckan med bl.a. inköp av mat. De vill inte lämna ut bankkort och kod till olika personer från hemhjälpen (vem vill det?). Då återstår kontanter. Min bror som är 59 år använder inte dator alls och han har ingen smartphone. Då återstår kontanter. Våra sedlar och mynt är giltiga betalmedel i Sverige. Hur det kan vara tillåtet för banker att inte ta emot kontanter övergår mitt förstånd. Tvärtom så borde det vara förbjudet. Själv använder jag sällan kontanter. Men jag har möjligheten att välja.
Björn Lindström, Tyresö
”Jag har pengarna i en kartong hemma”
Jag har sålt en bil och ville då ha kontant betalt för den. Varken sparbanken eller handelsbanken ville ha mina pengar utan hänvisade till Forex. Jag visste då inte att jag inte kunde sätta in pengarna om jag inte kunde visa kvitto på vår jag fått dem ifrån. Kvitto på beloppet hade jag gett till köparen, skrivet på baksidan på ett gammalt kuvert. Jag hade således ingen kopia. Nu har jag pengarna i en kartong. Pengar som nästa år blir värdelösa.
Hur kan banker få kalla sig bank om man inte hanterar pengar?
Bengt-Erik Jacobsson, okänd ort
”Svens äldre släkting drabbas”
En äldre släkting stod häromdagen i kö närmare en timme på Swedbank för att ta ut 2 500 kronor, för att kunna handla mat och ladda sitt busskort.
När det äntligen var hennes tur fick hon beskedet att sina pengar kunde hon inte få ut, för det här var ett kontantlöst kontor. Hon hänvisades istället ut på gatan till en uttagsautomat. En dålig lösning, eftersom hon inte har något bankkort. Då förklarade banktjänstemannen att hon kunde ju få besparingarna överförda till någon annan bank. Men har man inte konto i någon annan bank är det heller ingen lösning. Och det var nu inte ett ytterligare tillgodohavande hon behövde. Hon behövde kontanter.
Lösningen skulle alltså vara ett bankkort till uttagsautomaten. För att använda kortet måste man knappa in en kod med fyra slumpmässigt sammansatta siffror. Denna kod kan vara svårt nog för en ung människa att komma ihåg. För en gammal människa med minnessvårigheter är det omöjligt. Koden får inte heller förvaras nedskriven tillsammans med kortet. Bankkort och uttagsautomat är alltså en omöjlig lösning.
Min släkting har sedan barnsben satt in sina besparingar hos Swedbank. När hon blev kund hos dem ingick man ett avtal om att banken på begäran skulle betala ut besparingarna i kontant form. Nu tycks banken ensidigt ha ändrat villkoren, utan att ens meddela spararen. Sådana ändringar är inte möjliga i andra sammanhang. Man ska inte behöva skaffa ett bankkort med tillhörande kod, som man inte kan hantera på ett säkert sätt, för att gå ut på gatan och där försöka hämta ut sedlar, med de risker det innebär.
Den indragna kontanthanteringen innebär en direkt diskriminering av äldre och funktionsnedsatta:
– Den som har minnessvårigheter och inte kan hantera koder på ett säkert sätt.
– Den som är kortvuxen eller sitter i rullstol och inte når upp till uttagsautomaten.
– Den som har skakningar i händerna och inte kan trycka på knapparna så att det blir rätt.
– Den som har nedsatt syn och inte kan se instruktionerna på automatens skärm.
Hur föreslår man att en äldre eller funktionsnedsatt person ska göra för att få ut sina pengar på ett säkert sätt?
Sven Lundberg, Malmö