En stor majoritet av svenska folket vill ha kontanterna kvar. Riksbanken har varit extremt tydlig med att det behövs en lagreglering av kontanterna. Låt det nu inte dra ut på tiden, då kan det vara för sent att rädda våra kontanter. Det skriver Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret, och Anders Lago, ordförande FUB i Altinget (26/2).
För drygt två månader sedan överlämnades Kontantutredningen till finansmarknadsminister Niklas Wykman. I utredningen föreslås lagstiftning för att säkra kontantsystemets fortlevnad i Sverige.
Utredningen har nu äntligen skickats ut för sedvanlig remissbehandling. Att genom en remiss inhämta synpunkter på förslagen är det sätt som vi säkrar en transparent och saklig process. Vi är många som påpekat att detta behövs.
Alla har rätt att inkluderas
Det finns flera skäl att bevara kontanterna. Främst handlar det om den stora och utsatta grupp, enligt utredningen en halv till en miljon människor, som är beroende av kontanter. Alla har rätt att vara inkluderade i samhället, även våra medlemmar med en intellektuell funktionsnedsättning som ofta inte får tillgång till banktjänster på samma sätt som andra.
Dessutom är det ur beredskapssynpunkt farligt om vi som land gör oss ensidigt beroende av digitala betalsystem. En fientlig aktör kan då rikta in sig på att angripa dessa och utnyttja vår sårbarhet. Riksbankschefen Erik Thedéen var förra veckan i riksdagens finansutskott och mot bakgrund av det oroliga omvärldsläget uppmanade han ledamöterna att skynda på lagstiftningen.
Ett tredje argument handlar om förtroendet för hela det finansiella systemet. Om människor inte längre kan ta ut sina egna pengar riskerar vi att skapa oro och i värsta fall en finansiell krasch.
Kontantutredningen föreslår därför ny lagstiftning på framför allt tre områden:
- Livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter.
- Offentligrättsliga tjänster, exempelvis sjukvård, tandvård, bilbesiktning, passavgifter och liknande ska alltid kunna betalas med kontanter.
- Storbankerna ska bli skyldiga att tillhandahålla en fungerande kontantservice till företag och privatpersoner, över hela landet och till en begränsad kostnad.
Det är inget konstigt med dessa förslag. Snarast är de försiktiga i jämförelse med motsvarande regleringar i våra grannländer och inte minst det som är på gång i euro-området. Det senare är i sig en anledning för Sverige att införa en reglering av rätten att betala med kontanter. Det kommer bli enormt dyrt för handeln om vi först avskaffar kontanterna och därefter, ifall vi inför euron, tvingas återställa hela denna infrastruktur. Det låter kanske osannolikt i dag att Sverige inför Euron, men minns hur snabbt vändningen kring Natomedlemskapet gick.
En majoritet vill ha kvar kontanterna
Finansdepartementet önskade få en utredning om kontanterna. Utredningen har presenterats med flera väl genomarbetade förslag, men det är också mycket som saknas. Nu blir det en remiss till berörda instanser och därefter en proposition som vi hoppas lyssnar in synpunkter på hur en lagstiftning bör se ut.
En stor majoritet av svenska folket vill ha kontanterna kvar. Riksbanken har varit extremt tydlig med att det behövs en lagreglering av kontanterna. Låt det nu inte dra ut på tiden, då kan det vara för sent att rädda våra kontanter.
Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret
Anders Lago, ordförande Riksförbundet FUB