Digitala betalningslösningar som Swish, mobilt bank-id och kortköp ger en man möjlighet att övervaka en kvinnas ekonomi i realtid, även efter att hon har lämnat relationen, skriver Adine Samadi, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, och Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret, i Sydsvenskan.

Sverige är idag nära att bli ett helt kontantlöst samhälle, en utveckling som har drivits på av både politiker och banker. ”Ut med det gamla, allt ska bli digitalt!” har varit parollen i många år. Men på senare tid har allt fler börjat ifrågasätta om det verkligen är rätt väg att gå.
För kvinnor som lever under mäns makt och kontroll kan det kontantlösa samhället bli en allvarlig fälla. Ekonomisk kontroll är en av de vanligaste strategierna våldsamma män använder för att hindra kvinnor från att lämna dem. Det kan handla om att skuldsätta kvinnor genom att ta lån i deras namn, skriva hyreskontrakt i endast sitt eget namn eller helt enkelt styra över kvinnans inkomst och utgifter.
Ekonomisk kontroll är ofta en medveten strategi för att göra det omöjligt för en kvinna att ta sig ur ett förhållande. Digitala betalningslösningar som swish, mobilt bank-id och kortköp ger en man möjlighet att övervaka en kvinnas ekonomi i realtid, även efter att hon har lämnat relationen. Varje transaktion lämnar spår. Mannen kan snabbt upptäcka om kvinnan försöker ta sig ut ur hans kontroll. För den utsatta innebär det en kraftig frihetsbegränsning. Hon kan inte handla utan att det syns och ofta måste hon be om lov för att köpa något till sig själv.
Ett av de få sätten att behålla en viss självständighet är att spara undan kontanter. Till skillnad från digitala betalningar kan kontanter inte spåras, något som ger en utsatt kvinna möjlighet att planera sin flykt och köpa det mest nödvändiga, exempelvis något så enkelt som hygienartiklar – produkter som mannen i fråga kan neka henne för att utöva kontroll. Men denna sista möjlighet är nu på väg att försvinna.
Allt fler butiker, caféer och serviceställen vägrar ta emot kontanter. Överallt krävs betalkort – som våldsutsatta kvinnor ofta inte har tillgång till eller som kan avslöja var de är. När samhället successivt överger kontanterna, krymper kvinnornas livsutrymme.
I praktiken fungerar det kontantlösa samhället som en gigantisk övervakningskamera – ett verktyg för mäns möjlighet att behålla sin makt och kontroll
Utsatta kvinnor kan inte göra något utan att de upptäcker det. Och den dagen de försöker lämna kan de enkelt tvingas tillbaka, eftersom alternativet är ett liv i ekonomisk sårbarhet.
Hur kan politiker i Sverige tillåta att det är så? Alla lagar och åtgärder bör och ska enligt lag genomgå en konsekvensanalys med särskilt fokus på hur de påverkar våldsutsatta kvinnor och barn, men alltför ofta förbises just dessa aspekter.
Nyligen föreslog en statlig utredning att det ska bli lag på att kontanter alltid ska kunna användas för köp av livsmedel och apoteksvaror. Det är ett steg i rätt riktning, men långt ifrån tillräckligt för kvinnor som lever med en våldsam man. Om kvinnan behöver fly kan hon fortfarande inte köpa en tågbiljett – SJ kräver digital betalning. Om drivmedel undantas från lagen kan hon inte tanka bilen. Hon kan inte köpa kläder till barnet eller ens en glass på ett café om de lyckas ta sig iväg.
Vi vet att samhället ofta sviker kvinnor. De blir misstrodda och deras skyddade personuppgifter kan röjas, till och med av myndigheter. När det kontantlösa samhället blir ytterligare en övervakningsmekanism ökar risken för att kvinnor aldrig tar sig ur det våld de utsätts för.
Så ser verkligheten ut i det digitaliserade och påstått jämställda Sverige – ett samhälle där kvinnor låses fast vid våldsamma män. Därför går Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige, nu med i folkrörelsen Kontantupproret. Tillsammans vill vi lyfta fram en ny dimension av kontantfrågan, och vi tänker inte vara tysta.
Om samhället verkligen vill skydda och stötta våldsutsatta kvinnor, måste det finnas en väg ut. Det är hög tid att landets politiker agerar – innan ännu fler kvinnor och barn far illa.
Det kontantlösa samhället låser fast våldsutsatta kvinnor.
Adine Samadi, ordförande för Roks, Riksorganisationen för kvinnojourer och tjejjourer i Sverige
Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret och tidigare rikspolischef