Kontantupproret har fått en ny medlemsorganisation. Riksförbundet FUB har beslutat att delta i arbetet för kontanterna i Sverige och blir nu den elfte organisationen att ansluta sig till Kontantupproret.

När kontantanvändningen minskar och i värsta fall försvinner helt drabbar det många grupper och verksamheter i landet. Riksförbundet FUB, som representerar personer med intellektuell funktionsnedsättning, ser ett stort värde i att arbeta för kontanternas bevarande.

– För oss handlar det framför allt om att våra medlemmar stängs ute från samhället när de försöker använda kontanter. Många med intellektuell funktionsnedsättning nekas bankkort av bankerna just på grund av sin diagnos och då är det enda alternativet att betala med kontanter. Vissa av våra medlemmar beviljas bankkort men tycker det är svårt att använda digitala betalmedel och föredrar därför kontanter. Men många butiker och näringsställen tar inte emot kontant betalning, så problemet kvarstår och man känner sig inte välkommen, säger Anders Lago, förbundsordförande för Riksförbundet FUB.

Kontantupproret består av ett antal riksorganisationer och förbund som gemensamt vill värna kontanterna i Sverige. Tillökningen med FUB välkomnas.

– Det finns en fördom hos både allmänheten och beslutsfattare att det bara är de äldre som vill behålla kontanterna. Perspektivet måste vidgas och tillsammans med FUB så tror vi att vi kan upplysa om människor som inte har något annat val än att använda kontanter. Det blir en form av diskriminering att hindra människor från att leva precis som alla andra som har tillgång till bankkort, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.

Om Riksförbundet FUB

FUB arbetar för att barn, ungdomar och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning (IF) ska kunna leva som andra, med goda levnadsvillkor. Vi är cirka 25 000 medlemmar i cirka 170 lokalföreningar och länsförbund runt om i landet. Personer med IF och deras anhöriga är medlemmar i FUB, liksom många andra som delar vår grundsyn. Läs mer här. 

Kontantupproret har tagit fram en ny bok om kontanterna i Sverige. Boken tar upp hur olika grupper drabbas när kontanterna inte kan användas som betalmedel och vilka följder det får för vårt samhälle.

Det kontantlösa samhället är en realitet i stora delar av Sverige. Främst i våra större städer är det numera svårt att använda kontanter. Utvecklingen drivs på av bankerna och i viss mån handeln. Konsekvensen blir att människor som är beroende av kontanter hamnar i ett utanförskap.

Med boken ”Ett kortslutet Sverige – Utanförskapet i ett kontantlöst samhälle” lyfter Kontantupproret fram hur olika grupper drabbas av kontantlösheten. Genom sju historier beskrivs det utanförskap som blir följden och att det även får negativa konsekvenser för hela vårt samhälle.

– Historierna i boken är anonyma, men de bygger på verkliga fall. Vi får mängder med mejl och meddelanden från människor som är både ledsna och uppgivna över utvecklingen. De förlorar sin självständighet och värdighet när det inte längre går att använda kontanter. I en del fall, som för kvinnor som lever under hot, blir det till och med livsfarligt, säger Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret.

Tanken med boken är att skicka ett budskap till politikerna och andra beslutsfattare. Om utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle får fortsätta så blir det ännu fler som drabbas.

– Idag är det ingen som lyssnar på de människor som vi skriver om i boken. De lever ofta med små ekonomiska resurser och har inte möjlighet att göra sin röst hörd. Det utanförskap som uppstår när kontanterna inte går att använda blir en form av diskriminering av redan utsatta grupper, säger Björn Eriksson.

Boken ”Ett kortslutet Sverige – Utanförskapet i ett kontantlöst samhälle” är den femte i serien om kontanterna i Sverige. Den kan laddas ner här.

I dag står det klart för de flesta att digitaliseringen inte bara är av godo. Vi blir sårbara, fientliga krafter kan utföra attacker som får stora konsekvenser. Men vi stänger även ute många människor från samhällets gemenskap, skriver Björn Eriksson i Göteborgs-Posten.

Få har missat att kontantanvändningen sjunkit i Sverige. Det är en utveckling som har uppmuntrats av starka intressen. Bankerna tjänar stora pengar på att slippa fysisk pengahantering och stora delar av handeln tycker att det är enklare när kunderna använder kort. Tidigare har även många politiker sett detta som ett steg mot att göra Sverige till en digital föregångare i världen.

MSB rekommenderar alla hushåll att ha minst 2 000 kronor i kontanter hemma i beredskap. Det förutsätter att kontanterna fortfarande finns och fungerar som betalmedel.

Det vi förlorar när kontanterna inte längre går att använda är emellertid inte bara vår beredskap, utan också någonting annat: Medmänskligheten, den sociala väv som bygger civilsamhället och känslan av trygghet och oberoende i vardagen. Dessa mjukare värden är svåra att sätta ett pris på.

I boken ”Ett kortslutet Sverige – Utanförskapet i ett kontantlöst samhälle” lyfter Kontantupproret fram sju olika berättelser. De illustrerar vilka det är som drabbas när kontanterna inte längre fungerar som betalmedel.

Det är äldre människor som inte längre kan ge gåvor till sina barnbarn, personer med funktionsnedsättning som inte kan delta i aktiviteter, kvinnor som flyr från hotfulla män och riskerar upptäckt och tidigare missbrukare som stängs ute när de vill få ordning på sin tillvaro. Ett land där vissa får vara med medan andra blir utestängda. Ett samhälle där inte alla räknas.

Politikerna behöver se kontantfrågan i ett större perspektiv. Om kontanterna inte längre finns kvar så drabbar det många grupper och enskilda människor, men det får också negativa följder för hela vårt samhälle.

När handeln i allt högre grad vägrar ta emot kontanter och bankerna fördyrar och misstänkliggör kontantanvändningen går vi i rask takt mot detta kortslutna samhälle. Varken näringsfriheten eller en effektiv brottsbekämpning är värd det priset.

Våra politiker behöver därför ta ansvar och säkra att kontanterna finns kvar. Det enda sättet att göra det är att, precis som politikerna gjort i många andra länder i Europa, lagstifta i frågan. Butiker ska vara skyldiga att ta emot kontanter. En liknande lag är dessutom på gång på EU-nivå och blir då automatiskt gällande i hela Euro-zonen.

Den utredning som nu arbetar på finansdepartementet är ett viktigt steg i rätt riktning. Därefter behöver våra lagstiftare i riksdagen också backa upp förslagen och inte låta sig påverkas av bankernas dimridåer och påtryckningar.

Då kan vi åter tala om Sverige som ett land där alla människor är inkluderade och där jämlikhet råder på riktigt.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret

Historierna är många om utländska turister som fyllt plånboken med svenska kronor, men som sedan växlar tillbaka lika mycket pengar. Signalen från Sverige blir tyvärr att de inte är välkomna här. Det skriver Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Nu har den stora turistsäsongen börjat. Utländska turister har blivit en allt vanligare syn på våra gator, på restauranger och vid andra besöksmål. Förra året hade vi 16,5 miljoner utländska gästnätter i Sverige. Att den svenska kronan blivit billigare på senare år är en faktor som gör att fler lockas hit från andra länder.

En sak som däremot visat sig bekymmersam är den svenska attityden kring kontanter. Många utländska turister vill gärna betala kontant under sin semesterresa. Skälen till det kan variera. För en del är det väldigt dyrt att använda kort. Deras bank lägger på en extra avgift, ibland ganska många procent, vid kortköp utomlands. För andra kan det vara en fråga om trygghet, de vågar inte förlita sig på digitala system i ett främmande land. Sedan finns det ytterligare en grupp turister, ofta från bortre Asien, vars kort inte fungerar här eftersom de inte är kopplade till någon av de stora kortgiganterna Visa och Mastercard.

Oavsett skäl blir det en märklig krock när de kommer till Sverige och möts av beskedet ”Vi tar inte emot kontanter här”. Går de till nästa butik eller restaurang får de höra samma sak där. Vad ska de göra? Besvikelsen blir stor och det skapar irritation. Historierna är många om utländska turister som fyllt plånboken med svenska kronor, men som sedan växlar tillbaka lika mycket pengar. Signalen från Sverige blir tyvärr att de inte är välkomna här.

Förutom att det kan uppfattas som ogästvänligt att vägra ta emot deras pengar blir det en stor ekonomisk förlust för oss som land. Enligt de senaste analyserna från branschen har våra grannländer Danmark och Norge haft en större tillväxt i turismen efter pandemin än vi i Sverige. Om det beror på att båda länderna har lag på att kontanter ska accepteras är givetvis svårt att veta, men att det blir lättare som turist där går inte att förneka.

Servicenäringen förlorar också på kontantlösheten – den som är inkörsporten för så många ungdomar på arbetsmarknaden. Köpet av den där glassen eller den roliga Sverigemuggen blir inte av eftersom det blir för svårt eller för dyrt med kort. Kläder och skor, det som blivit lite av en svensk paradgren på senare tid, tappar många av de utländska turisterna. Även restaurangbesök för hela sällskap ställs in. Att Liseberg slutat ta emot kontanter är ett konkret exempel på hur feltänkt det blir.

Det är som att vi ännu inte förstått att det finns turister som vill uppleva Sverige, fast inte precis som vi gör det. Vi tror ofta att det digitala är så enkelt och så smart. För många utländska turister är det inte så enkelt. Då blir det inte heller så smart för oss. Låt oss i stället välkomna turisterna och ge dem möjlighet att betala på det sätt som de önskar.

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret

Almedalsveckan 2024 präglades av soligt väder och nyfikna besökare, där Kontantupproret arrangerade hela sex evenemang i Opinionstältet på Strandvägen.

Veckan startades på tisdagen med seminariet ”Påtvingad digitalisering – ett smörgåsbord för kriminella” med representanter från PRO, SweFinTech, Sveriges Konsumenter och Riksdagen.

Under onsdagen presenterade Dennis Dioukarev sitt utredningsarbete under seminariet ”Hur ska en ny lag för kontanterna se ut?”. Medverkade gjorde även representanter från Loomis Sverige, Sveriges Konsumenter, SPF Seniorerna och Gömda kvinnor.

Torsdagen var en fullspäckad dag med hela tre arrangemang. Det första var en utfrågning av Forex vd Annelie Nässén om hur turismen påverkas av kontantlösheten i Sverige. Därefter en utfrågning av Stefan Johansson, marknadschef Loomis Sverige, samt Bengt Nilervall, näringspolitisk expert, Svensk Handel. Ämnet som diskuterades var fördelar och nackdelar med kontanter i butiker. Dagens sista evenemang var seminariet ”Det kontantlösa samhället och socialt utanförskap” med representanter från Riksbanken, Riksförbundet FUB, International Mint Industry Association, Centerpartiet och Gömda kvinnor.

Veckan avslutades med fredagens träffpunkt med vår ordförande Björn Eriksson, där både besökare på plats och deltagare via vår Facebook Live kunde ställa frågor och diskutera kontanterna.

Alla våra seminarier går att se i efterhand här.

Snart kommer vi att ha 21 nya svenska EU-parlamentariker. En fråga som inte hörts i valrörelsen är våra kontanter. Eftersom vi i Sverige har en egen penningpolitik och kronan som valuta tror vi kanske att Euron är något som andra beslutar om. Så är inte fallet.

EU-kommissionen lade förra sommaren fram ett lagförslag som innebär att handeln i hela Euro-området ska ta emot kontanter. Förslaget motiveras med tillgänglighet och acceptans, vilket betyder att kontanter ska finnas tillgängliga överallt och dessutom accepteras som betalmedel.

Kommissionens förslag är nu i en politisk beslutsprocess och kommer därefter upp till omröstning i det nya parlamentet. Svenska parlamentariker måste då ha en uppfattning om rätten för EU:s invånare att få använda kontanter.

Frågan om kontanterna har under många år varit en självklar politisk fråga i många europeiska länder. Holland, Österrike och Spanien har alla infört regler för att kontanterna ska fungera som betalmedel. Detsamma gäller Danmark och Norge som har lagkrav på handeln att acceptera kontanter. Över hela Europa har politikerna insett faran med att kontanterna försvinner.

I Sverige har det i stället varit skygglappar på när det gäller kontanterna. Under paroller som ”Marknaden får sköta sig själv” och ”Vi är en föregångare inom digitalisering” har våra kontanter först privatiserats och därefter successivt avvecklats till bankernas fromma. Förra året var storbankernas vinster hisnande 200 miljarder kronor. Samtidigt hävdar de att det skulle vara för dyrt för dem att erbjuda kontantservice så att människor kan sköta sin ekonomi på ett tryggt och säkert sätt.

Det är som att saker måste gå riktigt illa innan vi agerar. Idag försvinner uttagsautomater i snabb takt och det blir allt svårare att betala kontant vid exempelvis restauranger och klädbutiker. Med jämna mellanrum inträffar det haverier i betalsystemen, nu senast i Coops butiker, vilket visar på den sårbarhet som uppstår när allt är digitalt.

En ny utredning under ledning av Dennis Dioukarev arbetar nu på finansdepartementet med kontantfrågan. Den ska komma med förslag i slutet på detta år. Men redan innan dess behöver våra nya parlamentariker ta ställning i frågan på EU-nivå. EU-kommissionens förslag är principiellt mycket tydligt: Alla ska ha rätt att betala med kontanter. Den som inte har råd, inte klarar av eller har möjlighet att använda digitala betalverktyg ska inte lämnas utanför. Alla ska kunna gå på ett café, se en film eller köpa en tågresa. Det är en mänsklig rättighet anser EU-kommissionen.

Vår fråga blir då hur de svenska toppkandidaterna ställer sig i kontantfrågan. Vad säger Tomas Tobé, Helene Fritzon, Alice Bah Kuhnke, Jonas Sjöstedt, Charlie Weimers och de andra? Tycker de att det även fortsättningsvis ska vara bankerna som styr så att allt blir digitalt? Att de får fortsätta pressa handeln, med hot och pålagor, så att de tvingas sluta med kontanter? Ska stora grupper som äldre, socialt utsatta, funktionshindrade och förföljda kvinnor inte längre få vara delaktiga i vårt samhälle? Är det så de vill ha det?

Väljarna har rätt att få besked från sina politiska företrädare. Det är dags för de svenska EU-kandidaterna att berätta var de står i kontantfrågan.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret

Att våra politiker till slut har insett att en kontantavveckling inte alls blir en stillsam färd mot en digital drömvärld är välkommet. Det skriver Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Äntligen händer det saker i kontantfrågan. EU drar i bromsen och förordar en lagstiftning om kontanter i hela eurozonen. Här i Sverige har regeringen tillsatt en utredning om hur kontanterna kan säkras i samhället och hur en lagstiftning för handeln bör se ut. En stor anledning till de nya vindarna är det förändrade världsläget. Idag inser vi att det behövs en robust, analog infrastruktur i hela landet, vid sidan av det digitala.

Storbankerna – som inom parentes äger Bankomat – har under många år trott sig kunna vinna matchen mot kontanterna. Om det inte finns några kontanter och allt sköts digitalt av kunderna själva så kan nämligen bankerna bara luta sig tillbaka och se på när vinstpengarna bara strömmar in. Ungefär det som redan sker i dag, fast ännu tydligare. Därför har de fördyrat och försvårat kontantanvändningen, men samtidigt vägrat att ta ansvar för de samhällskonsekvenser som följer, exempelvis alla de bedrägerier som drabbar så många. Tragedier som skulle kunna förhindras tekniskt om bara viljan fanns.

Samma banker har däremot varit påhittiga när det gäller att föra ut argument mot kontanter. Under pandemin påstods att det var riskabelt att hantera kontanter på grund av smittorisken. Av någon anledning ansågs inte kort eller betaldosor utgöra smittorisk. Folk blev rädda och undvek kontanter, trots att det bara var hittepå.

De har också lyckats få kontanter, detta sedan tusentals år fungerande betalmedel, att framstå som något suspekt. Varje liten kontanttransaktion nagelfars numera och kunderna blir behandlade som kriminella enligt en slags omvänd bevisföring.

Kontantbrottsligheten är i dag en droppe i havet jämfört med digitala bedrägerier. Enligt källor jag har från mitt gamla skrå omsätter de digitala bedrägerierna ungefär 75 miljarder per år. Det är pengar som går till kriminell verksamhet som knark, vapen och trafficking. Motsvarande siffra för kontanter är runt två miljarder om året enligt samma källor.

Det är alltså rena nonsensargument som storbankerna använder sig av för att misskreditera kontanterna.

Att våra politiker till slut har insett att en kontantavveckling inte alls blir en stillsam färd mot en digital drömvärld, utan snarare en dystopisk ensamseglats i ett stormigt hav, är därför välkommet. Sverige har gått långt, men ännu finns kontanterna kvar och allt fler inser att de är samhällsviktiga. Precis som för vårt territoriella försvar, det som nästan helt avvecklades till förmån för ”smartare” insatsförband som skulle operera i andra länder, kan situationen snabbt förändras. Då blir det dyrt, mycket dyrt, att bygga upp ett fungerande system igen.

Nu har ju storbankerna en förmåga att ändå alltid hamna på den vinnande sidan. Eftersom de räknas som systemkritiska vet de att skattebetalarna alltid får träda in och rädda upp dem om de hamnar i finansiell knipa. Våra banker kommer att klara sig även om de nu tvingas backa och återigen börja hantera kontanter – eller åtminstone inte motarbeta de kunder och handlare som gör det. Tiden när bankerna kunde strunta i sitt samhällsansvar är över.

Kloka banker ställer därför om och förbereder sig på att kontanter behövs och kommer att vara en del av en robust infrastruktur i både Sverige och i övriga världen framöver. Det vore inte en dag för tidigt.

Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret och tidigare rikspolischef

Den 20 mars bjöd Kontantupproret och Centerpartiet in till ett seminarium i riksdagen om kontanterna. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning som ska ge förslag på lagstiftning för att värna kontanternas roll. Vid seminariet presenterade både Riksbanken och utredaren själv sin syn på hur en ny lagstiftning ska se ut.

Kontanterna har minskat kraftigt i Sverige och nu är vi i ett kritiskt läge. Det var den samstämmiga bilden vid dagens seminarium där både vice riksbankschef Aino Bunge och regeringens utredare Dennis Dioukarev medverkade.  

– Det blev en mycket klargörande diskussion. Vi står vid en avgörande brytpunkt när det gäller kontanterna i Sverige. Med tanke på bankernas ekonomiska ställning är problemet knappast kostnaden, utan att de tyvärr inte bryr sig. Därför är det upp till staten att bestämma om kontanternas framtid och om alla ska ha rätten att få betala som de vill. Om inte politikerna agerar nu så är det enda analoga betalmedlet som klarar en krissituation snart borta, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

Riksdagsledamöter från flera partier medverkade vid seminariet. Både de och publiken kunde ge direkta inspel till utredaren.

– Det är glädjande att våra politiska företrädare äntligen börjat inse att kontanterna inte bara är en fråga om några ”stackars äldre” som inte klarar av digitala verktyg. Kontanterna är en avgörande del i hela vårt samhälles krisberedskap och för många människor att få ett drägligt liv, säger Björn Eriksson.

Seminariet finns att se i sin helhet på Kontantupprorets Facebook och kommer även att sändas på SVT Forum inom kort.                                                                                                                                                                                                                                            

Kontantupproret välkomnar att regeringen tillsätter en utredning om kontanterna.

– Äntligen har politikerna vaknat! Nu är det viktigt att utredningen arbetar snabbt och att det blir skarp lagstiftning där handeln är skyldig att acceptera kontanter, säger Kontantupprorets ordförande Björn Eriksson.

Regeringen meddelade idag att den tillsätter en utredning om kontanterna. Utredningen ska ledas av Dennis Dioukarev som är riksdagsledamot för Sverigedemokraterna och tidigare ledamot i Betalningsutredningens parlamentariska referensgrupp. Utredningens inriktning är att kontanterna ska säkras i samhället.

– Det är ett mycket välkommet besked från ministern att kontantfrågan nu tas på allvar. Vi har i flera år varnat för utvecklingen där kontanterna är på väg att försvinna. Om det inte går att använda kontanter stängs människor ute och det gör oss sårbara i en krissituation, säger Björn Eriksson.

Utredningen ska se över behovet av reglering av kontanterna som betalmedel och återkomma med förslag till lagstiftning.

– Vi behöver snabbt få ett regelverk som säkrar kontanterna i Sverige. Handeln måste också få besked om vad som gäller – att kontanter ska tas emot som betalmedel, säger Björn Eriksson.

Nu är det dags att nominera till Kontantpriset 2023! Kontantpriset instiftades 2020 av Kontantupproret för att uppmärksamma ett företag eller en förening som gjort något extra för kontanterna i Sverige.

Varje år delas Kontantpriset ut till ett företag eller en förening som utmärkt sig i att främja kontantanvändningen i Sverige. Nu är det dags för årets upplaga. I år dubblas Kontantpriset till 20 000 kr och priset delas självklart ut i kontanter. En organisation, ett företag eller en förening som bäst främjat kontanterna vinner Kontantpriset. Prissumman har möjliggjorts tack vare donationer.

Vi behöver nu DIN hjälp. Nominera en organisation, företag eller förening som gör det där lilla extra för kontanterna. Lämna en kommentar på vårt Facebook-inlägg med företagets/organisationens namn, stad och din motivering till varför just de ska vinna.

Sista nomineringsdag: 3 december

Psst… Är du nyfiken på vilka som vunnit tidigare år? Klicka dig vidare nedan.

Riksbankschefen Erik Thedéen uttalar i en intervju i DN att kontanterna måste säkras som betalmedel. I sitt remissvar till Betalmarknadsutredningen skriver Riksbanken att kontanter alltid ska kunna användas för livsnödvändiga varor, såsom livsmedel, drivmedel och apoteksvaror.

Idag är sista dagen att lämna remissvar till Betalmarknadsutredningen. Riksbanken, kanske den tyngsta remissinstansen av alla, har i sitt svar lyft fram ett antal kritiska punkter. Bland annat vill Riksbanken att det ska lagstiftas om att kontanter ska kunna användas för köp av livsnödvändiga varor, alltså livsmedel, drivmedel och apoteksvaror. Utredningens förslag är att kravet att acceptera kontanter bara ska gälla receptbelagd medicin på apotek.

– Riksbanken underkänner helt utredningens resonemang kring kontanterna. Om kontanterna ska fungera som betalmedel i framtiden måste det bli en lagstiftning som gäller större delen av handeln. Utredningen nonchalerar riskerna med ett kontantlöst samhälle och det är mycket välkommet att Riksbanken är tydliga i denna fråga, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Om kontanterna inte längre fungerar som betalmedel blir människor utestängda. Det finns dessutom beredskapsskäl för att värna kontanterna, de fungerar även vid en hackerattack, större olycka eller annan slags samhällskris.

– Med kontanter blir vi mindre sårbara och vi inkluderar alla i vårt samhälle. Det är helt obegripligt varför våra politiker med öppna ögon vill avveckla ett fungerande betalsystem. Riksbanken pekar på riskerna – det är dags för våra beslutsfattare att vakna, säger Björn Eriksson.

Igår var det öppet möte med Kontantupproret och inbjudna talare.

Björn Eriksson hälsade välkomna och publiken i ABF-huset fick sedan höra hur PRO, SPF Seniorerna, Verdandi, Sveriges Stadsmissioner, Gömda Kvinnor och Förbundet Vi Unga ser på kontanternas betydelse. Deras medlemmar drabbas hårt när det inte går att använda kontanter.

Det var mängder av frågor och ilskan var påtaglig över hur bankerna och politikerna utestänger människor genom att avveckla kontanterna.

Lars Ohly beskrev det som ett slags ”apartheid” när människor som inte har tillgång till digitala betalmedel inte längre är välkomna i butiker, på cafeer och restauranger.

Hela mötet spelades in och kan ses via länken nedan.

Känner du dig frustrerad över att politikerna inte gör något i kontantfrågan? Vi också! Välkommen på Kontantupprorets öppna möte, där vi diskuterar kontanterna och vad som behöver göras för att de ska få finnas kvar även i framtiden.

När: tisdag 24 oktober 2023, kl. 17.30 – 19.30
Plats: ABF-huset, Sandlersalen, Stockholm

Medverkande:

Björn Eriksson, ordförande Kontantupproret

Åsa Lindestam, ordförande PRO

Peter Sikström, generalsekreterare SPF Seniorerna

Lars Ohly, förbundssekreterare Verdandi

Bartosz Stroinski, förbundsordförande Förbundet Vi Unga

Jonas Wihlstrand, generalsekreterare Sveriges Stadsmissioner

Maria, representant Gömda Kvinnor

Moderator: Ulrika Sandhill

Program:

17.30             Mingel med förfriskningar.

17.45             Björn Eriksson hälsar välkommen och berättar om läget i kontantfrågan.

18.00             Ett kontantlöst samhälle – vilka följder får det?

Lars Ohly, Verdandi

Maria, Gömda Kvinnor

Jonas Wihlstrand, Sveriges Stadsmissioner    

18.30             Publikfrågor

18.45             Varför behöver vi kontanter?

Åsa Lindestam, PRO

Peter Sikström, SPF Seniorerna

Bartosz Stroinski, Förbundet Vi Unga

19.15             Publikfrågor

19.30             Björn Eriksson tackar och avslutar mötet.

Kom och gör din röst hörd, för kontanterna i framtiden! 

Svenska folket vill ha kvar kontanterna, men politikerna är alldeles för passiva. Tiden går och butik efter butik slutar ta emot kontanter. Det är dags att sätta stopp!

Vi kontantvänner behöver göra våra politiker och andra beslutsfattare medvetna om folkets vilja i kontantfrågan. Det är deras ansvar att stifta lagar och regler som gör att kontanterna kan användas även i framtiden.

Gör din röst hörd och kräv att kontanterna ska finnas kvar genom att maila till:

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) finansdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Civilminister Erik Slottner (KD) finansdepartementet.registrator@regeringskansliet.se

Finansutskottets ordförande Edward Riedl (M)  edward.riedl@riksdagen.se

Finansutskottets vice ordförande Mikael Damberg (S) mikael.damberg@riksdagen.se

Gruppledare (V) Ali Esbati ali.esbati@riksdagen.se

Gruppledare (SD) Oscar Sjöstedt oscar.sjostedt@riksdagen.se

Gruppledare (L) Cecilia Rönn cecilia.ronn@riksdagen.se

Gruppledare (KD) Hans Eklind hans.eklind@riksdagen.se

Gruppledare (MP) Janine Alm Ericsson janine.alm.ericson@riksdagen.se

I Sverige införs nu det kontantlösa samhället på bred front. På senare tid har dock baksidorna av denna utveckling blivit tydliga. Kriget i Ukraina var kanske den starkaste väckarklockan. Vilken beredskap har vi om de digitala systemen slås ut?

Livsmedelshandeln, apoteken och bensinstationerna är ännu så länge de lysande undantagen, men i övrigt det är nästan omöjligt att betala med kontanter i vanliga butiker, restauranger och på serviceställen. Kort, Swish och olika appar har tagit över. Det är enkelt och effektivt. Man slipper växla och huvudräkna.

På senare tid har dock baksidorna av denna utveckling blivit tydliga. Kriget i Ukraina var kanske den starkaste väckarklockan. Vilken beredskap har vi om de digitala systemen slås ut? Utan kontanter kan vi inte ens handla mat om olyckan är framme.

Människor i digitalt utanförskap drabbas också, och det rör sig inte bara om äldre. Hotade kvinnor, personer med funktionsnedsättning och andra socialt utsatta vill, kan eller får inte använda digitala betalmedel. De blir därför helt utestängda i ett kontantlöst samhälle. Vill vi verkligen ha det så?

En tredje aspekt är integriteten. När varje köp registreras blir det lätt för utomstående att kartlägga våra liv. Då är steget inte långt till sociala kreditsystem, alltså att företag eller myndigheter belönar eller straffar dig beroende på vad du gör. En minst sagt obehaglig utveckling som redan är verklighet i Kina.

Över hela Europa har politikerna insett faran med att kontanterna försvinner. Danmark och Norge har lagkrav på handeln att acceptera kontanter. Storbritannien, Holland, Österrike och Spanien har infört regler för att kontanterna ska fungera som betalmedel. Som en blixt från en klar himmel presenterade nyligen också EU-kommissionen ett lagförslag att handeln i hela Euro-området ska ta emot kontanter. Men i Sverige har utfasningen av kontanter snarast hejats på. Butiker kan bara sätta upp en lapp vid kassan att de inte tar kontanter. Enkelt och smidigt, ”ingått avtal” kallas det av jurister. Att det samtidigt innebär att människor diskrimineras anses mindre viktigt.

Tack vare EU har frågan hamnat högt på politikernas bord. I andra sammanhang vill vi ogärna avvika från EU:s linje. Låt oss hoppas att detta blir räddningsplankan för kontanterna även i Sverige.

Björn Eriksson, ordförande i Kontantupproret

Finansmarknadsminister Niklas Wykman höll i torsdags ett rundabordssamtal om kontanterna. Vi välkomnar att ministern vill samtala med berörda grupper, men det duger inte att bara prata. Det krävs verkstad om vi ska rädda kontanterna.

I torsdag anordnade finansdepartementet ett rundabordssamtal med ett antal berörda aktörer kring kontanterna.

 Frågan om kontanterna blir allt hetare i takt med att folk inser konsekvenserna om de skulle försvinna. Beredskapen, utanförskapet och integriteten påverkas alla negativt och det drabbar hela vårt samhälle. Ute bland allmänheten jäser missnöjet och i sista stund verkar nu politikerna ha vaknat.

Björn Eriksson, Kontantupproret

Vid samtalet på finansdepartementet förde flera folkrörelser fram sina synpunkter kring kontanterna. De båda stora pensionärsorganisationerna, PRO och SPF Seniorerna, är helt eniga om att kontanterna behöver finnas kvar.

 Samtal är bra och det är viktigt att ministern lyssnar, men det räcker inte. Allmänheten vill ha kvar kontanterna och de enda som vinner på fortsatt passivitet är bankerna. Ministern måste inse att demokrati betyder att arbeta för sina väljare, för folket, och inte för kapitalstarka särintressen. Det är dags för verkstad i kontantfrågan.

Björn Eriksson

Häromdagen meddelade den stora transporttjänsten Uber att de ger sina kunder möjlighet att betala med kontanter. Digitala betalmedel är inte längre tillräckligt och även i handeln är kontanter viktiga.

Eftersom resan bokas i en app innebär det att Ubers kunder har tillgång till digitala verktyg. Ändå bedömer Uber att det är viktigt att kunna erbjuda kontantbetalning.

Vi välkomnar att Uber förstår värdet av kontanter. Deras kunder får nu en bättre och mer flexibel service. När en stor aktör som Uber återtar kontanterna visar det att det digitala spåret inte är det enda som gäller, säger Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Uber är inte ensamma om att återinföra kontantbetalning. Tidigare har sportkedjan Stadium uttalat att alla deras fysiska butiker ska ta emot kontanter. Nyligen fick ett kafé i Helsingborg stor uppmärksamhet när de aktivt bestämde sig för att ta emot kontanter igen.

Att kunna sköta sina vardagssysslor som att köpa kläder eller gå på kafé ska inte vara en fråga om vilka digitala verktyg du har. Handeln och servicenäringen har ett ansvar för att alla ska få vara inkluderade i samhället. Uber och Stadium är föredömen i detta, säger Björn Eriksson.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, skriver Björn Eriksson.

I slutet på juni presenterade EU-kommissionen ett förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Enligt den föreslagna förordningen ska handeln vara skyldig att ta emot kontanter inom eurozonen. En sådan reglering har flera syften, bland annat att alla invånare ska ha tillgång till betalmedel och att ingen ska exkluderas.

I Sverige är utvecklingen för kontanterna ytterst bekymmersam. Under det senaste decenniet har kontantmängden sjunkit dramatiskt och allt fler butiker och serviceställen tar inte emot kontanter. När kontanterna blir mindre användbara som betalmedel väljer färre att använda dem och när förre använder dem blir det mindre intressant för handeln att ta emot dem – det blir en nedåtgående spiral.

Detta drabbar människor som av olika skäl lever i digitalt utanförskap och som behöver använda kontanter för att sköta sina vardagliga betalningar. Det handlar om olika grupper: en stor andel äldre, personer med funktionshinder, socialt eller ekonomiskt utsatta, hotade eller förföljda personer, ofta kvinnor, samt de som är i Sverige under begränsad tid. Totalt rör det sig om uppemot en miljon människor. Eftersom de generellt är ekonomiskt svaga och dessutom har svårt att göra sin röst hörd, blir de tyvärr mindre intressanta för såväl handeln som våra beslutsfattare. En aktuell forskningsstudie vid Lunds universitet visar tydligt vilka effekter det kontantlösa samhället får för dessa grupper.

Den utredning som Anna Kinberg Batra presenterade i våras och som gav förslag till reglering av kontanterna åtgärdar inte detta. Perspektivet i utredningen är hur människor ska anpassa sig till de digitala systemen, i stället för hur systemen ska anpassas till människors behov. Det enda konkreta som föreslås är en reglering av rätten att betala med kontanter för receptbelagd medicin. En självklarhet kan tyckas och det fungerar så redan idag. Sammantaget är det en mycket omfångsrik utredning som får noll effekt.

Misstanken är nära till hands att det är bankerna som har motsatt sig en tydlig reglering kring kontanterna. Det kontantlösa samhället ligger nämligen i deras intresse.

Utan kontanter är det bankerna som kontrollerar alla våra pengar. Förutom att de då kan öka sina vinster ytterligare får de möjlighet att genom avgifter och kostnader styra över både individers och företags ekonomi. Utan något alternativt betalmedel blir vi alla helt beroende av bankerna.

I EU har de insett denna problematik. I vissa länder, som Tyskland, är kontanter ohotade som betalmedel, medan det på andra håll syns en liknande utveckling som hos oss. Danmark, Spanien och Norge är alla länder där politikerna som svar har lagstiftat om att kontanter ska tas emot i handeln.

Finansministern i Holland uttalade sig nyligen i samband med att hon presenterade sin regerings förslag för att säkra kontanterna som betalmedel. Hon motiverar det bland annat med att kontanterna är pålitliga och det enda betalmedel som staten ansvarar för.

När EU nu reglerar kontanterna som betalmedel blir det oerhört märkligt om Sverige går i motsatt riktning. De förslag som Anna Kinberg Batras utredning lämnat innebär att det inte blir någon reglering, inte ens för det som kallas livsnödvändiga varor, vilket Sveriges Konsumenter föreslår i ett mycket välformulerat särskilt yttrande till utredningen. Tidigare har även Riksbanken ställt sig bakom en lagreglering med den inriktningen.

Fortsätter Sveriges politiker på det digitala spåret i frågan om betalmedel blir vi en isolerad och ogästvänlig ö inom EU. Det kommer att uppfattas som mycket märkligt, inte bara av besökare därifrån, utan även av beslutsfattare och ekonomer.

I en tid av ökad ekonomisk oro och när vår svenska krona tappat i värde är det minst sagt oklokt att ytterligare riskera vår finansiella stabilitet. Ska Sverige som ensamt EU-land avveckla det enda betalmedel som staten faktiskt kan kontrollera?

Med utredningen som grund finns möjlighet att skapa en ansvarsfull reglering kring kontanterna i Sverige. Det skulle visa på en förståelse att kontanterna behöver finnas parallellt med de digitala betalsystemen. En uttalad ambition att, liksom EU, reglera detta skulle dessutom skicka signalen till handeln att den gör klokt i att behålla infrastrukturen kring kontanterna i form av kassaapparater och säkra pengaflöden.

Kontanter är samhällsviktiga av många olika skäl. Våra politiker måste vakna ur sin Törnrosasömn och inse att de digitala betalsystemen inte räcker till, även om de är effektiva. Staten har ett ansvar för att det finns en fysisk infrastruktur som alla kan använda. Löser vi inte detta nu kommer vi att få ställa oss i EU:s skamvrå.

Björn Eriksson

ordförande för Kontantupproret

(Debattartikeln ligger bakom betalvägg på SvD:s hemsida)

Allt fler butiker, restauranger och serviceställen tar bara betalkort och vägrar ta emot kontanter, skriver Björn Eriksson och Caroline Szyber.

Tyvärr drabbas utländska turister av en mindre trevlig attityd när de besöker Karlstad. De är nämligen inte välkomna om de använder kontanter, skriver Björn Eriksson och Caroline Szyber.

Turismen i Sverige blomstrar och Värmland är självklart en av pärlorna. En svag krona gör det extra lockande för turister från utlandet. Den senaste årsstatistiken från Tillväxtverket visar att antalet gästnätter ökat med 21 procent. Besöken från utlandet går nu dessutom kraftigt upp till följd av den låga kronkursen.

Tyvärr drabbas utländska turister av en mindre trevlig attityd när de besöker Karlstad. De är nämligen inte välkomna om de använder kontanter. Allt fler butiker, restauranger och serviceställen tar bara betalkort och vägrar ta emot kontanter.

Egentligen handlar det om en medveten strategi från bankerna, som under många år arbetat för att få bort kontanterna. Utan kontanter kan de nämligen sätta vilka avgifter de vill på sina banktjänster och vi medborgare och företag har inget alternativ. Deviser som denna från storbanken SEB klingar lite falskt: ”Ända sedan vår start för mer än 160 år sedan har vi stöttat entreprenörer i olika faser.”

Bankernas ansvar är stort i detta. Men företagen själva bör givetvis också medverka till att Värmland får förbli det fantastiska besöksmål som vi alla önskar. Med kontanter blir det betydligt öppnare för både vanliga invånare och alla utländska turister.

Björn Eriksson

Ordförande för Kontantupproret

Caroline Szyber

Vice ordförande, Småföretagarnas riksförbund

Det är för mycket att hoppas på att enbart samtal ska få bankerna att ta ett eget initiativ i ansvars­frågan kring nätbedrägerier. Det är lagstiftnings­vägen vi behöver gå, skriver Björn Eriksson, Kontant­upproret, i en replik.

Det är bra att se att allt fler vaknar upp och inser vilket ansvar bankerna har för att stävja de omfattande och allt mer växande nätbedrägerierna. Nu senast även Villaägarna (SvD Debatt 25/6). De konstaterar att banksäkerheten är god så länge man inte blir lurad av en bedragare – men att en bedragare lätt kan tömma en privat­persons bankkonto utan att bankerna egentligen lyfter ett finger. Villaägarna lyfter upp att om bankerna ville, skulle de kunna införa olika typer av stoppregler för att detta inte skulle kunna inträffa, men att denna vilja av någon anledning verkar saknas.

Villaägarna hoppas på att bankerna ska kunna införa bättre kontroll­system. De föreslår också att politikerna ska samtala med bankerna om detta. Vi på Kontant­upproret är så pass luttrade nu att vi inser att det är för mycket att hoppas på att enbart samtal ska få bankerna att ta ett eget initiativ i ansvars­frågan. Resultat­räkningarna är det som styr. Därför är det i stället lagstiftnings­vägen vi behöver gå.

Björn Eriksson
ordförande för Kontantupproret

Under årets upplaga av Almedalen var Kontantupproret självklart på plats för att få ut vårt budskap. Vi arrangerade där tre seminarier samt två andra aktiviteter med fokus på kontanter.

Veckan kickades igång på tisdagen med vårt första seminarium Kontanterna och vår samhällsberedskap. Medverkande var representanter från Organisationen Sveriges Servicestationer, Loomis Sverige, Hela Sverige Ska Leva och SweFinTech.

På torsdagen var det dags för veckans andra seminarium Utan kontanter kan allt spåras – hur fria är vi då? Då diskuterades integritetsaspekten om kontanterna skulle försvinna helt. Medverkande var Måns Molander, nordic director Human Rights Watch, Elsa Valeberg, vice förbundsordförande Förbundet Vi Unga, Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund, Jan Bertoft, generalsekreterare Sveriges Konsumenter samt Karin Lönnheden, stabschef Integritetsskyddsmyndigheten.

På fredagen anordnades det tredje och sista seminariet för veckan, Kontanterna och socialt utanförskap. Här låg fokuset på det sociala utanförskapet som ökar i takt med att kontanterna försvinner som betalningsalternativ. Medverkande var Helena Vilhelmsson, riksdagsledamot Centerpartiet, Lars Ohly, förbundsordförande Verdandi, Peter Sikström, generalsekreterare SPF Seniorerna, Moa Petersén, docent Lunds Universitet, Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas Riksförbund, Stefan Johansson, marknadschef Loomis Sverige samt Annelie Nässén, vd Forex. Tidningen Senioren bevakade detta seminarium på plats. Läs mer via länken HÄR.

Den 12 april anordnade Kontantupproret ett seminarium i riksdagen och en demonstration för kontanterna på Gustav Adolfs torg.

I filmen hör du Åsa Lindestam, ordförande PRO, Curre Hansson och vår ordförande Björn Eriksson berätta om varför kontanterna måste få finnas kvar och att det är hög tid att agera.

Över 100 personer fyllde den vackra gamla Förstakammarsalen i riksdagshuset i onsdags. Publiken fick lyssna på många olika perspektiv i kontantfrågan. Bland de medverkande fanns representanter för pensionärer, socialt utsatta, gömda kvinnor, forskare och Riksbanken. Där fanns även ett antal riksdagsledamöter som framåt hösten är de som ska besluta om kontanternas framtid utifrån den nyligen presenterade utredningen.

Alla medverkande uttryckte en stor oro över kontanternas framtid. Utan kontanter hamnar både människor och hela vårt samhälle i ett svårt och rent av farligt läge.

Demokratins grund är samtalet men vissa politiker och bankmän vill inte prata om kontantfrågan, för de är på väg att vinna. Journalistkåren får inte svar på frågor. Många äldre vill också diskutera frågan, sa Björn Eriksson, ordförande för Kontantupproret.

Innan seminariet i Riksdagen så anordnade Kontantupproret en demonstration på Gustav Adolfs torg tillsammans med PRO, SPF Seniorerna och Förbundet Vi Unga.

Vill du läsa mer om riksdagsseminariet? Klicka HÄR.

I fredags presenterade Anna Kinberg Batra utredningen om framtidens betalmarknad. Utredningen har ett digitalt perspektiv och konkreta åtgärder för att säkra kontanterna saknas helt. Det kan bara beskrivas som ett beställningsjobb från bankerna, menar Kontantupproret.

En allt större del av betalningarna sker idag digitalt och på många håll i handeln och på serviceställen accepteras inte kontanter som betalning. Det skapar stora bekymmer i vardagen för människor som inte har tillgång till eller av olika skäl inte vill använda digitala verktyg. I detta utanförskap finns många äldre, funktionshindrade, socialt utsatta och personer som lever under hot. Kontanterna är även en fråga om krisberedskap, om de digitala systemen inte skulle fungera.

Problemen tas upp och beskrivs utförligt i utredningen, men sedan föreslås i praktiken ingenting. I stället vill den omdefiniera begrepp, ha ”ökade insatser” på ett antal områden samt göra några marginella regeljusteringar. Frågan om att säkra kontanternas ställning skjuts upp ytterligare. Det är katastrofalt dåligt, säger Björn Eriksson som är ordförande i Kontantupproret.

Det enda av som föreslås av betydelse är att apoteken ska acceptera kontant betalning vid köp av receptbelagda mediciner. Sveriges Konsumenter föreslår i ett Särskilt yttrande till utredningen skrivit att ett sådant lagkrav bör gälla alla livsnödvändiga varor, såsom livsmedel, drivmedel, apoteksvaror, kläder och liknande. Även Riksbanken har tidigare pekat på att en sådan lagstiftning är nödvändig, men det har utredningen inte lyssnat på.

 Jag vill kalla det ett beställningsjobb från bankerna som länge velat avskaffa kontanterna. Utan kontanter kan de sätta vilka avgifter de vill för både kort och transaktioner. Bankerna håvar in ännu större vinster och vi medborgare har inte ens möjlighet att ta ut våra pengar, säger Björn Eriksson.

Utredningen kommer nu att hanteras i finansdepartementet och skickas ut på remiss. Kontantupproret ser ett starkt folkligt stöd för kontanterna och hoppas att flera av riksdagspartierna ser de större perspektiven i frågan.

Utredningen verkar ha arbetat i en bunker under de senaste två åren. Kriget i Ukraina har visat att vi inte kan göra oss beroende av digitala system. Det måste finnas både digitala och analoga betalmedel, något som alla våra grannländer förstått. Från Kontantupproret kommer vi nu tillsammans med våra medlemsorganisationer att samtala med riksdagens partier, närmast vid ett stort seminarium i Riksdagen 12 april. Utredningens förslag måste ändras, säger Björn Eriksson.

Kontantupprorets förslag

En lagreglering likt den som finns i Danmark och Norge. Där är alla butiker och serviceställen skyldiga att acceptera kontanter som betalning, med vissa specificerade undantag. Det innebär att fastän digitala betalningar är klart vanligast så kan alla invånare sköta sina betalningar som de önskar. Läs mer här.

Se hela utredningen här.